Elvärme? Nej tack!

Direktverkande elvärme är ingen höjdare. Brännhett och iskallt om vartannat.
Det enda man kan vara säker på är att man blir svettig när elräkningen kommer.

Mona och Per-Erik Larsson i Filipstad fick nog av [el]ändet och konverterade till bergvärme och vattenburet system.

– Visst kostade konverteringen en slant, men det var värt vartenda öre, säger Mona Larsson.

Monas och Per-Eriks hus har 100 kvm i markplanet, 100 kvm inredd källare och ett vidbyggt garage på 40 kvm.

– Vi flyttade hit 1993. Då var el betydligt billigare än nu, så vi lät det vara tills vidare. Problemet var istället den dåliga komforten elvärmen gav, med ojämn värme, ömsom hett och ömsom kallt i huset.

De brännheta elementen var farliga under vintern, säger Per-Erik. Barnen var små och vi fick hela tiden se upp så att de inte brände sig på elementen. Det luktade också bränt damm, och knäppte i elementen när värmen skiftade från kallt till varm och tvärtom.

– För att hålla hyfsat jämn temperatur i huset under vintrarna fick jag hugga ved och elda i braskaminen, säger Per- Erik. Vi fick helt enkelt nog av eländet för sju år sedan. Mona och Per-Erik ringde Patrik Bergvall på Bad & Värme i Filipstad. Patrik räknade på lämpliga lösningar. Han föreslog bergvärme med vattenburet system.

– Det skulle kosta cirka 150 000 kronor med allt inräknat, borrning, värmepump, element, rör och allt jobb, säger Per-Erik. Det här var för sju år sedan och då fanns inget ROT-avdrag. Men vi slog till ändå. Vi var trötta på elvärmen.

För att hålla kostnaderna nere gjorde Per-Erik en del av jobbet själv.

– Jag monterade alla element själv, borrade hålen i golvet och drog ner rören från elementen till källarvåningen. Det var ganska lätt med Patriks anvisningar. Sedan kom Bad & Värmes hantverkare, bockade rören och kopplade ihop hela rörsystemet i källartaket. (Oisolerade rör i källartaket fungerar dessutom som golvvärme för markvåningen).

– Huset blev som nytt efter konverteringen, säger Mona. Nu har vi helt jämn värme sedan installationen för sju år sedan. Systemet sköter sig självt med en sensor som känner av skiftande utomhustemperaturer och automatiskt ser till att vi alltid har rätt temperatur inomhus. Vi har aldrig behövt justera något under de sju år vi haft bergvärmen.

För att inte tala om ekonomin, säger Per. Tidigare drog uppvärmningen ca 35 000 kwh om året. Nu är vi nere i ca 10 000 kwh. Vi sparar alltså ca 20-25 000 kronor om året jämfört med eluppvärmning. Investeringen har redan betalt sig själv genom lägre uppvärmningskostnader.

– Det här är det bästa vi har gjort, säger Mona. Jag rekommenderar gärna andra att göra likadant, nu när vi vet hur bra bergvärme och vattenburenvärme fungerar.

Text: Tony Bjurman Foto: Lasse Fredriksson

"Det här är det bästa vi gjort!"

Konverteringen i korthet.

Utrustning utanför huset:

Borrhål med energikollektor samt matarledning in till huset.

Utrustning i huset:

Värmepump, 9 element i källarvåningen, 12 element i markplanet, rördragning för hela systemet.

Bergvärmeborrningen tog två dagar.

Bad & Värme installerade värmepumpen, kopplade ihop med bergvärmeslingan, drog alla rör och kopplade ihop hela systemet.

Konvertering med allt arbete tog ca en vecka

Totalkostnad för konverteringen 2002, utan ROT-avdrag: 150 000 kronor

Gällade ROT-avdrag 2010:

Bergvärme/vatten ger 30 % ROT-avdrag

Luft/luft ger 25 % ROT-avdrag


Energikalkyl

Spara upp till 80%! Använd vår energikalkylator och se hur mycket du kan spara!

Fem sätt att minska sin energiförbrukning

Fem tips på hur du minskar din energiförbrukning.